Johnson & Johnson Medical Devices & Diagnostics kommer att övergå till att märka produkter med GS1 standard. Motivet är enligt företaget ”att GS1-systemet är det mest utbredda systemet för identifikation och streckkodshantering i världen”.  Redan idag använder ett flertal leverantörer inom området medicinsk teknisk utrustning GS1-systemet.

The Economic and Social Council (ECOSOC) inom FN har beslutat att erkänna GS1 som en NGO (Non-Governmental Organization). Beslutet är glädjande och förstärker ytterligare GS1s position som en ledande neutral standardiseringsorganisation.

Anita Finne Grahnén är direktör hos läkemedelsindustrins branschorganisation LIF.

– Tanken är att man ska märka varje förpackning med ett unikt nummer som gör att en förpackningen kan spåras hela vägen bak till tillverkningen. Och sen också att man sätter på säkerhetsförslutningar så man kan se om någon försökt öppna dem, säger hon.

De numrerade förpackningarna ska registreras på fabriken och levereras i slumpvis nummerordning. Sen registreras förpackningen igen när patienten köper den. Att göra falska läkemedel är billigt, men lönsamt, och straffen är låga.

WHO, världshälsoorganisationen, har bedömt att omkring hälften av de läkemedel som säljs på Internet kan vara falska.

På europeiska apotek har de också börjat dyka upp. Inget sånt fall är känt i Sverige, men det finns exempel från England.

– Man har tagit ett tiotal produkter, allt från Viagra till cancermedel, några produkter har de också stoppat på distributörsnivå, säger Anita Finne Grahnén.

För två år sedan kom ett förslag från EU-kommissionen om att märka läkemedelsförpackningar för att hindra rena förfalskningar eller att falsk medicin läggs i äkta förpackningar.

Men EU:s beslut dröjer och samtidigt har den europeiska branschorganisationen jobbat med en egen märkmetod, som nu alltså är uppe till beslut.

Branschen anser att det finns stora risker om förfalskningarna blir vanligare.

– Den stora risken om det gäller väldigt farliga läkemedel är att det inte finns något läkemedel alls eller att det finns för mycket läkemedel, vilket också har förekommit. Då kan människor skadas, så är det ju, säger Anita Finne Grahnén.

I det försök som genomfördes i Sverige med unika nummer användes GS1:s världsunika nummersystem.. Vi tycker det är ett positivt beslut som nu fattas och detta kommer med all säkerhet att minska risken för att förfalskade läkemedel kommer i omlopp i handeln.

Jordbruksverket har godkänt ett sätt att märka köttdjur med RFID.  Intresset har dock hittills varit svalt. Syftet är bl.a. att öka möjligheterna till spårbarhet. Det kanske hade varit bra om de aktörer som ligger bakom denna lösning försökt att se till helheten – från bonde till konsument. Det gör man inte i de lösningar som finns. Vi inom GS1 har arbetat med lösningar inom detta område under årtionden och är givetvis beredda att bidra till att vi kan förverkliga en spårbarhet i hela kedjan och knapra in på det försprång som andra länder har. I Danmark för att ta ett exempel pågår ett sådant samarbete mellan GS1 och danska grisuppfödare.

Alla kvinnor som deltar i iFORM loppen får en nummerlapp som innehåller en RFID-tagg. Detta är ett sätt att använda GS1:s standarder och lösningar för att effektivisera tidtagning och snabbt få fram resultatlistor.

EPC som är vårt samlingsnamn för standarder inom RFID kan användas på många olika sätt. Allt från tung logistik som containrar, tågvagnar till just att märka deltagare i olika lopp. Vi förutser ökad användning av RFID/EPC inom kommande år och det är onekligen ett smidigt och effektivt sett att effektivisera handel mellan företag. Särskilt om man använder GS1s världsunika nummersystem.

När det gäller spårbarhet av instrument har Akademiska Sjukhuset hamnat på fel spår. Nyligen upptäckte man att någon stuckit hål på ett antal förpackningar mer sterila instrument. Akademiska Sjukhuset har en del övervakningskameror och har tydligen ansett att man den väg ska kunna få bukt med detta.

Motsvarande situation har man sedan länge haft en lösning på i UK. Där har man genom att utnyttja GS1 systemets alla möjligheter kommit tillrätta med en del sabotage genom att man hela tiden måste identifiera sig när man besöker rum där intstrument finns. Dessutom har varje bricka med instrument en individuell märkning med GS1 systemet vilket gör det möjligt att spåra var den varit.

The Virtual Hair Colour Kiosk har tagit fram ett koncept  där kunden scannar en produkts streckkod för att få dess egenskaper demonstrerade på ett fotografi kunden laddat upp . Det är intressant att se hur man kan använda en streckkod på många olika sätt. Vad som är angeläget är givetvis att både fotografi och produktinformation är kvalitetssäkrad.

GS1 Sweden och .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) tar tillsammans ett viktigt steg i utvecklingen av sakernas Internet. Gemensamt ska man utveckla en så kallad Object Naming Service (ONS), som öppnar möjligheten för att koppla upp föremål och på sikt göra hela omgivningen uppkopplad – det som brukar kallas sakernas Internet. När information om föremålen blir åtkomliga via till exempel mobilen ger det såväl företag som privatpersoner helt nya möjligheter och fördelar i vardagen.

Enkelt uttryckt är en ONS en router – en slags växel – som man kan använda för att omvandla till exempel en streckkod till en URL-adress, som ett företags hemsida. I lite mer tekniska ordalag kan ONS beskrivas som en automatiserad nätverkstjänst som pekar datorer till andra webbplatser på World Wide Web. ONS blir en brygga mellan föremål som saknar IP-adress och Internet.
Visionen om när alla föremål omkring oss är uppkopplade brukar kallas sakernas Internet och ger helt nya möjligheter, till exempel för hantverkaren som mitt i sitt pågående arbete upptäcker att skruvarna med en viss dimension håller på att ta slut. Han scannar streckkoden på skruvpaketet med sin mobiltelefon. Via vår ONS kommer han direkt på sin mobiltelefonskärm kunna få upp ett antal butiker i det område där han befinner sig som har skruven i fråga i lager.
GS1 Sweden’s VD Bo Raattamaa exemplifierar vad ONS kan bidra med:
 – Jag ser framför mig att en hel ny värld av möjligheter öppnas. Konsumenten kommer att uppleva stora fördelar med sakernas Internet. Konsumenten kan aktivt söka information om till exempel i vilka butiker hon kan hitta en viss produkt eller varumärke, men också – om hon så önskar – ta emot erbjudanden i sin mobil under sin shoppingrunda.

 
.SE’s VD Danny Aerts ser fram emot samarbetet med GS1 Sweden och resultaten av detta:
 – Genom att kombinera den kunskap och erfarenhet som vi på .SE besitter med GS1 Sweden’s system för unik identifiering av artiklar har vi en fantastisk plattform för att skapa framtidens sakernas Internet.

_______________________________________________________________________________________ 

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige. .SE ansvarar för Internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet från registrering av domännamn finansierar initiativ som främjar Internetutvecklingen i Sverige, både genom egen verksamhet och genom finansiering av fristående projekt. Läs mer på http://www.iis.se.
GS1 Sweden ingår i en världsomspännande organisation som utvecklar standarder för varu- och informationsflöden. Hjärtat i verksamheten är GS1-systemet som effektiviserar företags affärsprocesser och förenklar handel globalt och lokalt. Våra standarder och tjänster inkluderar streckkoder, e-handelsmeddelanden och EPC – vår standard för RFID. De ger, förutom möjlighet till effektiv lagerstyrning och automatiserade processer, även möjlighet till spårbarhet, patientsäkerhet och äkthetsbevisning. I Sverige är ca 9000 företag och organisationer i olika branscher idag kunder till GS1 Sweden.

Inom cancersjukvården i Jönköping har man nu infört ett nytt system som ska öka patientsäkerheten och minska risken för feldoseringar.  Systemet som bygger på att personalen hela tiden under behandling är uppkopplad mot journalsystem och också kan direkt beställa medicin från apotek är ett intressant. Enligt intervju i morgonekot idag den 22 juni så visar det nya arbetssättet att felmedicineringarna har kraftigt reducerats. Detta är ett självfallet ett viktigt steg på vägen mot ökad patiensäkerhet. Vi inom GS1 ser också hur man på olika håll i Europa under hela den period som man vårdar en patient också scannar av vilken typ av medicin och vilken dos man ger. Detta kan också reducera problemen som idag finns inom sjukvården.

Det handlar inte om att uppfinna något nytt utan det går att använda beprövad och billig teknik som möjliggör ökad patientsäkerhet.

EU kräver bättre spårbarhet av sprängmedel, där kommer varje enskild sprängkapsel att märkas med streckkod eller RFID-tag. Detta är bara ytterligare ett exempel hur man med hjälp streckkod eller RFID-tag kan skapa bättre spårbarhet. Ännu bättre kan det bli om man använder GS1:s nummersystem. Lösningar finns hur informationen kan synliggöras i en hel flödeskedja.

I dagens SvD fanns på en undanskymd plats en nyhet om att SKF haft och troligen har stora problem med förfalskade kullager producerade i Kina. De förfalskade kullagren är märkta med SKF logotype och förpackade i kartonger som också bär SKFs logotype. Detta är i sig inget nytt att förfalskningar av kända varumärken sker i Kina. Många företag har dessa problem och kinesiska myndigheter verkar ha stora svårigheter att stoppa detta. Vad som däremot är anmärkningsvärt är att det finns få samlade initiativ  för att finna lösningar på problemet. Företagen själva lägger ned resurser på detta, men när man försöker att se detta utifrån en mer generell nivå så brukar det handla om att några jurister får uttala sig om hur man skulle kunna förändra lagstiftningen. Jag tror inte detta är lösningen. Jag tror inte jurister löser denna typ av problem. Däremot samlade initiativ för spårbarhet där man kan följa flödeskedjan för varje enskild produkt och som innehåller branschöverskridande och gemensam identifiering kan vara en väg att minska problemet. Här finns ett behov av samverkan mellan företag, branschorganisationer och organisationer som GS1. EFPIA-projektet inom läkemedelsindutrin är ett gott exemplen på hur man kan samverka för att finna lösningar.

Trämekanisk industri och bygghandel vill spara hundratals miljoner genom en gemensam lösning för märkning med streckkoder och hantering av artikelinformation, vilket ger förutsättning för en effektiv e-handel hela vägen från sågverk till slutkund. I andra branscher har e-handel minskat kostnaderna med fem procent, vilket skulle motsvara 225 miljoner för enbart medlemmarna i Bygg & Järnhandlarna.

Lösningen som branschen nu enats runt är ett gemensamt system kallat Vilma för streckkodsmärkning och information om artiklar som beskriver produkternas egenskaper.

Idag finns inte något sådant gemensamt system för trävaror. Istället registrerar varje led i distributionskedjan sin egen information. Något som kostar både tid och pengar. Den enhetliga lösningen som branschen nu tar fram innebär också att det blir lättare att skicka  elektroniskt distribuerade handelsmeddelanden som t.ex. order, faktura och leveransavisering.

-Det finns mycket pengar för branschen att spara här, menar vd för Bygg och Järnhandlarna Ulf S. Gustafsson. Med hjälp av scanning kan man identifiera hela paket av virke och lätt få in informationen i affärssystemen. Det ger bättre koll på lager och gör hela distribuitionskedjan mer effektiv.

Samarbetet tar sitt avstamp i ett gemensamt bassortiment med de vanligaste träslagen och dimensionerna. Därefter införlivas resten av sortimentet successivt i systemet.  Redan i maj skall första etappen ha gått i mål.

-För närliggande dagligvaruhandeln har e-handeln lett till besparingar på upp till fem procent av branschens omsättning. Det finns ingen anledning att tro att vår bransch skulle tjäna mindre, anser Ulf S. Gustafsson. Förutsättningen är dock att det blir ordning och reda i artikelregistren.

- Alla blir vinnare på det här och kunderna kommer att ännu enklare hitta rätt produkter, till rätt pris och vid rätt tidpunkt.

I samband med Nordbygg-mässan samlas flera av branschens ledande aktörer för att diskutera hur ett första steg mot effektiva affärer i trä- och byggvarubranschen kan tas. Seminariet är den 25 mars och arrangeras av Branschrådet Vilma, Skogsindustrierna, Finfo och GS1 Sweden samt Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund.

Nya biobanker byggs upp. Dessa kan bli framtidens guldgruvor. Bland annat sker sådant arbete i Sverige. Hanteringen av proverna i dessa biobanker är helt automatiserad och det finns en streckkod på varje rör som gör att man kan får spårbarhet men ändå är informationen anonym. Allt enligt E24.

GS1 har nyligen lanserat lösningar som ger just bra möjligheter till spårbarhet inom hela hälso- och sjukvårdskedjan. Det sker med hjälp av vårt unika nummersystem. Och informationsbärarna är streckkoder. Vi tror att om dessa biobanker verkligen ska kunna bli framtidens guldgruvor då behövs vårt unika nummersystem. Det är räcker inte med egna nummersystem för slutna flöden. Fördelen med GS1s nummersystem är dels att det har redan en bred anvädning och dels används det i komplexa flödesstrukturer.

Jag läste nyligen Åsa Domeij’s blogg på Axfoods hemsida. Hon skriver att Axfood kommer att förbättra informationen till konsumenter om var en vissa vara är producerad bereonde på ökade konsumentkrav. I detta fall handlade om kött och var köttråvaran kommer ifrån. Konsumenternas krav ökar. Ja, det är riktigt. Vi inom GS1 har tagit till oss detta och har idag möjlighet att tillhandahålla information om innehåll i produkter som finns i livsmedelssortimentet. Denna information förmedlas till detaljhandelsföretag av producenten. Producenten har ansvaret för att informationen är korrekt. Denna information kan användas i information till konsumenter. Däremot är vi inom GS1 tveksamma till att hitta på nya nationella märkningar på själva förpackningen, som en del har föreslagit. Gärna i klarskrift men inte några nya klatschiga blommor eller träd. Vi har får många idag och det skapar nog mer förvirring än klargöranden hos konsumenterna.

Idag på morgonen kunde vi höra på Morgonekot om de brister som finns inom området för patientinformation.  Mikael Rolfs från Läkarförbundet uttalade sig om de brister som idag finns.

Här på streckkodsbloggen har vi under det senaste året belyst flera problem och tillbud som har sin grund i otillräcklig information eller brister i de identifieringssystem som finns inom sjukvården. Grunden för en säker och tillförlitlig information ligger i enhetliga och globala identifieringssystem för bl.a. läkemedel. Regeringen arbetar nu på en lösning. Vi hoppas att arbetet sker skyndsamt och att man börjar från grunden med just ett enhetligt och globalt identifieringssystem för läkemedel till vilket information kan länkas.

Ylva Johansson kritiserade i en intervju i Computer Sweden, regeringen för att man inte tagit tillräckligt med övergripande initiativ inom vården. Hon nämner särskilt IT i vården.Vi har tidigare på denna blogg belyst vad denna avsaknad har inneburit. Vi har gett exempel från Astrid Lindgrens barnsjukhus och från Hallands läns landsting.

Detta är bara två i en lång rad exempel, det senaste vi belyste var äkthetsbevisning av läkemedel.

Centrala initiativ och en övergripande strategi och styrning är vad som behövs. Ta bara exemplet med rationell spårbarhet från producent, vare sig det gäller läkemedel eller medicinsk teknisk utrustning. Vi inom GS1 hoppas mycket på försöket med seriell märkning av läkemedel, men det gäller att ta initiativ och också införa det permanent.

E-hälsa är ett annat område som regeringen drivit, men vilket resultat har hittills kommit ut av det? Enkelhet i överföring av journaler och andra uppgifter om mig som patient från en vårdgivare till en annan måste vara en självklarhet. Och det räcker inte med i Sverige utan vi behöver en vidare garanti som medborgare.

För att alla dessa politiska löften och krav ska kunna bli verklighet behövs i grunden ett gemensamt identifieringssystem som gäller både läkemedel och utrustning. Först när identifieringen går smidigt och olika behandlingar länkas till Din journal kan börja tala om rationalitet i vården.

 Mycket finns att göra och nu har Ylva Johansson visat vad hon vill göra.

Konsumenternas krav på bättre information om vad maten egentligen innehåller ökar. Det är klart att debatten om tillsatser i maten spelat in. Konsumenternas kräver mer information inför sina köpbeslut. Detta gäller inte bara mat. Det gäller i lika hög grad kläder och andra sällanköpsvaror. Detta i kombination med myndigheternas ökade krav i samma riktning nämligen mer och bättre information gör att vi inom GS1 går vidare med våra artikeldatabaser och utvecklar dessa även så att de kan svara mot dessa behov.

En internationell studie visade nyligen att en leverantör för 5 år sedan behövde redovisa 66 olika egenskaper på en artikel. År 2014 har dessa ökat till 250. Krav på klimatpåverkan och hälsofrågor har spelar in i de ökade krav som kommer att ställas på leverantörerna. Vi inom GS1 som har till uppgift att förenkla handel mellan företag kommer att bidra till att detta kan ske enkelt, säkert och effektivitet.

Googles nya tjänst ”prisjakt” hjälper Dig att hålla ”koll” på bästa pris för en vara. Tanken är att genom att scanna streckkoden med sin mobil eller knappa in artikelnumret ska man kunna få reda på var i närheten motsvarande vara finns och till vilket pris.

Detta exempel visar att mobilen blir allt viktigare som kommunikationsmedel till och mellan konsumenter. Vår streckkod och vårt nummersystem spelar en central roll.

Internetdagarna som arrangeras av .se kommer i år bl.a. att handla om Internet of Things – Framtidens internet. Besök gärna internetdagarnas hemsida.  Den 5 november kommer en bred överblick att ges med flera intressanta exempel från olika branscheri Sverige. Det handlar om RFID och hur man kan använda den tekniken för att öka sin konkurrenskraft men också en del lite mer visionära inlägg i diskussionen om framtidens internet.

Du kan följa konferensen på plats eller genom just internet.

Under några timmar i lördags tillbringade jag tillsammans med tusentals människor i Tantolunden för att se vad mathantverkare från olika delar av Sverige hade att erbjuda. Jag blev imponerad. Inte bara av det man producerar utan av den entusiasm som finns bland dessa mathantverkare. Alla delar i vårt land var representerade.

Jag stannade upp vid kåtan från Sápmi (sameland). Kanske mycket beroende på att jag har mina rötter därifrån men också för att smaka på några av mina favoriter: rökt renhjärta och fjällhjortron. Det är bland det godaste man kan äta.

Under rundvandringen så såg jag också att Jordbruksverket hade ett tält. Bra, tänkte jag då kan jag gå och ställa några frågor om vilket stöd de kan ge till utvecklingen för mathantverkarna. De behöver kanske hjälp med att tillfredsställa en del krav från myndigheter och stora handelsaktörer för att kunna komma in i de stora kedjornas butiker eller för att sälja sina produkter utanför Sveriges gränser. Men tältet gapade tomt. Kanske arbetade man bara under kontorstid och detta var ju en lördag  eller man kanske hade något annat viktigt för sig istället för att ta tillfället i akt och möta vanliga människor som kan ha frågor till en myndighet. Men svaren på människors frågor hade man redan innan de var ställda upptäckte jag när jag närmade mig det öde tältet. För där låg några broschyren och en handlade just om svar på frågor som medborgarna kanske skulle ställa. Tänk vilka framsynta myndigheter vi har!

Nåväl detta ska ändå inte förta helhetsintrycket. Matmässan var intressant och visar på att det finns många ambitiösa entreprenörer som vill dela med sig av sina högkvalitativa produkter. Det fanns inte många” E” med några siffror efter i innehållsdeklarationerna på produkterna. Här var det produkter med hög kvalité och med naturliga råvaror. Roligt! Jag hoppas att vi får se dessa produkter hos de stora kedjorna – ICA, COOP och Axfood också.

Stort tack – Smaklust – för ett bra initiativ!”

Sommarens rötmånadsdebatt har handlat om gamla larm som aktiverats eller kanske inte avaktiverats. Det har rönt viss uppmärksamhet. Någon påstod också, ivrigt påhejad av säkerhetschefen på Svensk handel, att det var gamla streckkoder som utlöst larmen.

Det behövs nog en liten förklaring kring vad streckkoden är till för i handeln och kanske också till Svensk Handels pratsjuke säkerhetschef.

Streckkodens funktion är att identifiera en vara genom att scanna av artikelnumret så finns produktnamn och pris lagrat i butiksdatorn. Detta har fungerat i mer än 30 år och gett stora besparingar som kommit och kommer svensk konsumenter tillgodo. Larm av varor som förekommer i vissa fall, särskilt inom sällanköpshandeln, har inget att göra med själva streckkoden. I vissa fall sitter den på samma etikett men har en helt annan funktion. Larmet ska utlösas om varan vandrar ut från butiken utan att ah blivit avaktiverat. Här har handeln en viktig roll; nämligen att säkerställa att alla varor som sålts och som har larm också ska vara avaktiverade när varan lämnar butiken.

En smartare lösning en de gamla larmbrickorna är att använda modern form av RFID. Nya former av RFID kommer på bred front. I dessa kan man integrera både information om artikeln och kombinera detta med larm.

Om dessa nya lösningar används, ska alltid varan enligt GS1 vara tydligt märkt med en symbol som talar om att RFID teknik har används vid märkning av den varan.

Förtjänsten är inte bara enklare lösningar för butiken; det ger också möjlighet till att bättre och säkrare kontrollera att en produkt är äkta. Detta är ett annat problem som kommer allt mer; nämligen att konsumenter i god tro köper produkter av känt märke men som senare visar sig vara falska.

Danska grisar mår inte bra. Vi har fått ytterligare en negativ uppmärksamhet för livsmedelsindustrin, bl a här och  här . Hade detta gått att undvikas eller övervakats på ett bättre sätt? Ja, det är klart. Ett bra sätt att övervaka efterlevanden av djurskyddet är om man skulle RFID-märka alla djur med EPC-standard. På så sätt skulle man kunna följa på ett bättre sätt grisarnas väg från bonde till slakteri.
Genom märkning med en gemensam global standard skulle man på ett enkelt sätt kunna övervaka transporter och också spåra från vilken gård grisarna kommer. Fördelen med EPC till skillnad från nationella lösningar är att det bygger på en global standard som kan användas över landsgränser och även mellan världsdelar.